Talbas 10
februari 16, 2008 at 22:44 | In Funderat | Leave a CommentTags: talbas, talbas 10
Vem har bestämt att vi ska uttrycka våra talbaser decimalt? När man ändå snackar om talbaser kan man ju uttrycka talbaserna i talbasen själv. Binär blir talbas 10, hex blir talbas 10, allt blir toppen!
Att ha ett liv
januari 11, 2008 at 03:30 | In Funderat | Leave a CommentTags: dö, mening, skaffa ett liv, tillvaro
Alla har nog någon gång blivit tillsagd att skaffa sig ett liv. Jag tror den vanligaste tanken bakom den uppmaningen är att man ska sluta bry sig för mycket om onödiga saker. Märka ord? Skaffa ett liv! Köpa en virtuell ö i ett onlinedatorspel för 180.000:-? Skaffa ett liv!
Det värsta sättet att dö på, enligt mig, är att dö med ordet ”vafandå?” på hjärnan. Så jag tror att jag har kommit på vad min definition av ‘att ha ett liv’ är. Att ha ett liv är att kunna ligga på sin dödsbädd och ha något att tänka tillbaka på. Och då menar jag givetvis inte vad som helst. Det måste ju vara något meningsfullt man har att tänka på. Och ungefär där slutar den här tanketråden vara en definition och övergår istället till flummigt pladder från en trött herre under nattens småtimmar.
Så, har jag ett liv? Eller är jag en av dem som behöver skaffa sig ett? Jag tror faktiskt att jag börjar få ett liv nu. Bostadsrätt och chiliplantor! Hur mycket mer meningsfull kan tillvaron bli?
Bara att gratulera
december 18, 2007 at 13:07 | In Funderat | Leave a CommentTags: amerikaner, oprah, produkter, skam, sommarens trender, strandväskor, tv-shop
När man var ung hände det, precis som nu, att man då och då råkade hamnade framför TV:n mitt på en vardag. Då blev det oftast TV-shop eftersom det inte fanns något annat än det och testbild att välja mellan. Jag minns att jag funderade mycket över hur de fick de där, till synes korkade, amerikanerna i publiken att bli så uppspelta över några hackade grönsaker. Jag tänkte alltid att de nog fick betalt för att reagera. $1 för att le och skaka på huvudet medan man klappar händerna. $2 för att stå helt stilla i minst tre sekunder och gapande stirra rakt fram.
Idag när jag hamnade framför TV:n råkade det bli Oprah. (I rent studiesyfte givetvis! Ahem…) Man skulle byta kanal om man ville gråta för idag skulle de bara prata om roliga saker. Och gissa vad? Jo, nämligen (ett av mina favorituttryck) sommarens trender! Så började hon lassa upp produkt efter produkt.
Alla fick sig givetvis en tydlig förklaring om vad de gjorde, vad de hette, hur mycket de kostade och vissa även vart de gick att köpa. Och den här publiken fick betalt för sina 100-tals stående ovationer de rev av under programmet. Alla i publiken fick nämligen varsin trendig strandväska (med krok för nyckelknippan!), mp3-spelare, CD-skivor (även de väl presenterade, givetvis) och lite annat krims-krams varje märkeshungrande amerikan skulle kunna riva av ett förvånat stirr med gapande mun och handflatorna på kinderna för att få lägga tassarna på.
Så kanske var det så att de där, till synes, korkade amerikanerna i publiken på TV-shop inte alls var så korkade som de verkade. De kanske helt enkelt fick med sig en splitterny Kitchen Wizard Plus™ hem för att de hade skämt ut sig i internationell TV. Grattis!
Stackars stadsbor
december 15, 2007 at 03:57 | In Funderat | Leave a CommentTags: kyrkogårdar, mutanter, spöken, zombies
Idag när jag och Elias gick hem längs Sorgenfrivägen kom jag att tänka på en sak. Det kan inte vara roligt att bo där. Inte nog med att det kryllar av prostituerade i området. Jättekyrkogården Orvar ligger dessutom tvärs över gatan. Så bor man där kommer man antagligen vara bland de första som faller offer när zombie-mutant-monsterkrigarna återuppstår. Och jag tror att de boende där är väl medvetna om det. Men vad gör man inte, det är ju svårt att få boende idag. Då kanske man kan stå ut med lite ond, bråd död och diverse uppätna extremiteter.
Dessutom kan jag tänka mig att några odöda kan vara ett ganska bra argument att ha i bakfickan när man ska förhandla om hyran. Det kanske rent av skulle vara ett bra område att bygga studentboenden i. De där studenterna brukar ju kunna stå ut med mycket bara de får låg hyra.
Musik i örat
december 11, 2007 at 02:01 | In Funderat, Vardag | Leave a CommentTags: musik, studs
Om man står på ett speciellt ställe framför diskhon i köket, förslagsvis med en diskborste i näven, så hör man ljudet från min dator väldigt bra. För att ta sig dit måste ljudet svänga 90 grader åt vänster, färdas framåt två meter, svänga 90 grader vänster, framåt två decimeter, svänga nästan 90 grader åt vänster och sedan färdas de cirka två meter det är fram till mina öron. Eller så är det så att ljudet studsar på något märkligt sätt. Jag ska ägna morgondagen åt att gå till botten med det här. Jag kanske tar en och annan kort paus och pluggar lite inför tentan på onsdag. Pssht.
Allt du någonsin vill ha
december 5, 2007 at 17:07 | In Funderat | 1 CommentTags: law of attraction, the secret
Nu för tiden behöver vi inte nöja oss med lättsmält TV-underhållning, konserverad färdigmat och näst intill färdigtuggad snabbmat. Nu kan du få precis vad som helst bara genom att visualisera det. The Law of Attraction kallar de det. Genom att tänka intensivt på saken man vill ha skickar man ut signaler till universum som styr upp det åt en. Hakuna Matata!
Tydligen har den här hemligheten varit känd länge, men bara av vissa människor. Albert Einstein, Isaac Newton, Martin Luther King (som ju tydligen måste haft en hemlig längtan efter att få dö blydöden) för att nämna några. Och de lyckades ju alla bra.
Det kanske smidigaste med alla liknande påhitt är att den som inte lyckas helt enkelt inte tror tillräckligt på det. Och det får den mycket praktiska följden att en non-believer som vill testa om det funkar bara kan glömma det. Allt faller om du inte tror tillräckligt. Allt du behöver göra är att köpa den här fina DVDn. Och den här boken… Och…
Köpa nytt grafikkort?
november 10, 2007 at 22:44 | In Funderat, Hårdvara | Leave a CommentTags: 8600 GT, command & conquer, far cry, grafikkort, gta, pojkspolingar, quake 4, radeon, san andreas
Det är alldeles för ofta man ser pojkspolingar som frågar om vad man ”bör” ha för grafikkort. Så jag tänkte jag skulle berätta om mina upplevelser när jag köpte nytt grafikkort.
Det chassiet jag sitter med nu köpte jag… Vintern 2001.. kanske? Jag vet inte. Det var ruskigt många år sedan i alla fall. Då fick jag med ett ATI Radeon 9000 Pro med 128 MB (MiB?) minne. Det var något av det värsta man kunde få tag på då. Det kortet bytte jag ut för bara några månader sedan. (Under tiden har jag dock uppgraderat resten av system, senast till en Athlon 3500+ med 1 GiB Dual-Channel DDR.)
‘Hur har du kunnat klara dig på det skitgrafikkortet så länge?’ hör jag er fråga. Varför skulle jag inte? Jag har spelat Quake 4, GTA San Andreas, Command & Conquer 3 och Far Cry på det kortet, bara för att nämna några av de tyngre spelen. Alla spel jag velat spela har fungerat. Om man kört dem på de lägsta inställningarna vill säga.
Under det senaste halvåret började fläkten på grafikkortet surra. Detta har givetvis gått mig på nerverna mer och mer. Till slut kom domen. Dags att köpa nytt. Det är vad alla säger att man bör göra. Så jag köpte mig ett 8600 GT, 256 MiB GDDR3, passivt kylt. ‘Fett!’ tänkte jag och startade alla de där roligaste spelen igen. Blev de bättre? Nej. Grafiken blev bättre, men så fort man kommer in i spelandet glömmer man helt bort grafiken. Grafiken gör inte ett spel bra. Grafiken är extra lullull.
Jag måste säga att jag ångrar mitt köp. 1049:- kostade kortet mig och har hittills inte gett mig särskilt mycket alls. Jag hade hellre sparat pengarna till en stor, fet LCD-skärm istället. (Jag sitter nu och kör 1152×864, 75 Hz på en ap-gammal 17″ Dell CRT utrustad med extra blurriga pixlar.) Eller sparat till en HTPC. Så, vad är mitt tips till dig som funderar på att köpa nytt grafikkort? Fundera på om du kommer få ut något nytt av köpet. Förutom en penisförlängare, vill säga.
PS. Det förtjänar att nämnas en gång till: Grafiken gör inte ett spel bra. DS.
Standardiserad förvirring
november 9, 2007 at 00:51 | In Funderat, Teknik | Leave a CommentTags: binär, enhetsprefix, IEC, kibi, kilo, standard
Jag tänkte bara att jag skulle skriva ett kort, klagande inlägg så här på kvällskvisten.
Det fina med standarder är att jag kan ha min standard, så har du din standard, så kan vi sitta här i våra lådor och slipper möjligheten att prata med varandra.
Jag har länge stört mig på förvirringen kring enhetsprefixen (”kilo”, ”mega”, ”giga”, osv..) inom datorvärlden. Genom tiderna verkar det som att förvirringen har gått i vågor. Modet har svängt mellan 1000 och 1024 helt enkelt. Senast denna veckan sa min övningsledare i kursen Datorkommunikation att ett stort ”K” betyder 1024 medan ett litet ”k” betyder 1000 (eller om det var tvärt om). Det var nog något av det dummaste och mest förvirrande jag någonsin hört. Vad är då en mega om man skriver den ”m”? Går det lilla m:et, helt magiskt, från att vara en tusendel till att bli en miljon? Eller…?
Hur som helst har IEC hittat på en standard för binära enhetsprefix som jag personlig tycker verkar trevlig. Istället för ”kilo”, ”mega” och ”giga” säger man ”kibi”, ”mebi” respektive ”gibi”. Hur enkelt som helst! Fortkortas minst lika enkelt genom att man sätter till ett ”i” på ”motsvarande” decimala enhetsprefix, ”ki”, ”Mi” samt ”Gi”. Jag tycker det verkar som en väldigt bra grej. Ingen mer förvirring. Framtidens människor kommer skratta åt oss. Annars.
Läs mer: Wikipedia – Binary Prefix
Okej med fusk?
november 6, 2007 at 22:01 | In Funderat, Samhälle | Leave a CommentTags: bidrag, demokrati, första stenen, moral, revolution, statsundervisning, städhjälp
Är det egentligen någon som kan kasta den första stenen på dessa politiker som anställt svart städhjälp eller svarta hantverkare? Okej, jag vet att det finns människor med rent mjöl i påsen. Men hur förbjudet är det att lura staten på pengar? Hur många skulle egentligen lämna tillbaka, exempelvis, ett felaktigt bidrag de fått om de var helt säkra på att den inblandade myndigheten inte skulle kräva tillbaka dem? Jag har svårt att tro att jag skulle det. Staten har ju så mycket pengar så vad gör de här pengar jag behåller för skillnad? Vi (majoriteten av oss, till och från, i alla fall) har länge röstat för en politik som är menad att ta en del av allas pengar för att dela ut dem till medborgare som behöver dem bättre. Detta för att vi alla ska få ett fungerande samhälle och en stabil grund i livet. Har vi glömt bort det?
Vi kanske borde införa moral-, demokrati- och statsundervisning i skolan där man lär barn vad skatter går till och vad statens pengar är till för. Eller finns det redan? Jag tycks ha glömt allt jag ”lärde” mig under lektionerna i samhällskunskap. (Det verkar jag visserligen inte vara ensam om.)
Tydligen ska USAs tredje president, Thomas Jefferson, ha sagt att en stat bör ha en revolution var tjugonde år. Är det inte dags att vi faktiskt börjar om från början snart? Köra en rejäl ”fruktsallad” bland politikerna och göra dem medvetna om att det är vi som bestämmer. Går tillbaka till vad statens syfte ska vara. För det tycks ha blivit väldigt avlägset i vissas ögon.
Smutshets, geggchock
november 5, 2007 at 13:27 | In Funderat | Leave a CommentTags: äckel, bakterier, städa, tangentbord
Jag läste i Metro idag om ett företag som tar 200 kr/timma för att städa företags tangentbord.
”Det kan verkligen vara jättegeggigt och äckligt under tangenterna.”
”Minst två gånger om året behöver man rensa ordentligt under tangenterna.”
På företagets hemsida kan man läsa ”Rena Tangentbord! En hälsosammare arbetsplats…”. Okej, rena tangentbord. Fint fint. Men hälsosamt?
Städ- och rengöringsföretag har verkligen lyckats. Vi har blivit så fruktansvärt rädda för att ”äckel”. Hur ska man klara av en förkylning eller en fluss om man aldrig har stött på något annat än kliniskt ren plast? För det är vad vi omringar oss med. Medierna säljer lösnummer på att skrämma den som vill.
Varning – för snusk! Rena humorn! Antagligen bör du väl kunna hitta lite bajs, eller en herpesbakterie på valfri yta, bara du letar tillräckligt noggrannt. Många sjukdomar kan vi överleva enbart på grund av att vi har utsatts för dem tidigare, men i små ”doser”. Ska allt vara kliniskt rent kommer vi i framtiden att dö av nageltrång. Medan herr Joppe Ajax (VD för ett känt företag som tillverkar rengöringsmedel) sitter med herr Hierta och dricker dyra drinkar med guldsugrör.
Blogga med WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.
